7 - Johan Glader (1773-1808)

Simon Eriks föräldrar hette Johan Glader (1773-1808) och Brita Berg (1773-1816) som jag redan nämnt i historian ovan. Och han föddes också på Gladers hemma i Helsingby och dog även han på Gladers hemma i Helsingby.

Faddrar var Johan Johansson, Anders Jacobsson, Jonas Jonasson, Brita Johansdotter, Beata Jacobsdotter, Maria Gabrielsdotter.

Här är Johan Gladers födelsenotis i födelseboken:

 

Johan Gladers födelsenotis

Johans föräldrar hette Gabriel Andersson (1748-1790) och Anna Johansdotter, där går forskningen vidare här näst.

KOMMUNION & BARNBOKEN

Helsingby tillhörde nu som då Korsholms församling och kommun. Här i Sverige är husförhörslängderna en central källa i släktforskningen. Ett komplement till husförhörslängden var kommunionlängden. Men i Finland så motsvaras dessa båda böcker av kommunionboken.

Både husförhörslängderna och kommunionlängderna för 1700-talet är rätt så otydliga och innehåller till exempel få eller inga födelsedatum utan enbart namnen.

Och dessutom så förde under denna tid inte in barnen i kommunionlängderna. Dom skrevs istället in i en separat bok som kallades barnboken där fadern stod skriven följt av barnen. På detta sätt var det fram till 1800-talet. 

FÖDELSE & DÖDBOKEN

På grund utav att informationen i kommunionböckerna för 1700 och en bit in på 1800-talet var så pass knapphändiga så består en stor del av släktforskningen att bläddra separat i födelse och dödsböckerna.

Dör en familjemedlem så skrev prästen ofta bara ”död” bredvid personen och det innebär att du sen får leta upp personen separat i dödboken. Men du vet ju då ungefär vilket år så det brukar inte vara så svårt att leta upp.

Och eftersom man som sagt inte skrev in barnen i kommunionböckerna vid denna tid i kombination med att barnböckerna lyser med sin frånvaro på nätet så består en annan stor del av släktforskningen utav att gå igenom födelseboken under de åren familjen var aktiv för att hitta alla barn familjen fick. Vid 1700 och 1800-talet så var det ju väldigt vanligt att barnen dog tidigt, men man var trots det väldigt noga med att skriva in dom i födelse/dopboken. Man ville inte begrava ett spädbarn utan att ha gett det ett namn.

Och trots att barnet dog när det föddes så skulle barnet ha faddrar. Och faddrarnas namn är också en viktig källa att ha i släktforskningen.

Men detta jobb med att gå igenom födelse och dödboken sida för sida leder ju enbart till att du får väldigt säkra uppgifter. Och det är ju ändå uppgifterna i födelse och dödboken som man ska använda. Har man en uppgift i födelseboken och en annan i husförhörsboken så är det datumet i födelseboken man bör notera.

All den tid som min släktforskning har bestått av att gå genom födelse och dödböckerna sida upp och sida ner har vart mödosam och tagit tid, men det har också gett resultat för släktforskningen.

Detta mödosamma arbete med att gå igenom födelse- och dödsböckerna har jag fått hjälp med utav en eldsjäl Elin som även hjälpt mig med att tyda gammal text som jag kommet återkomma till i texten.