Anders Andersson Glader (1705-1785) & Maria Henriksdotter Glader (1712-1776)
- tillsammans med sonen Gabriel Andersson Glader (1748-1790)
Här är sista tillgängliga huvud- och kommunionboken för Glader hemma i Helsingby år 1777-1783. Detta är även den sista tillgängliga kommunionbok som finns tillgänglig tyvärr.
|
Tryck för högupplöst bild |
Och det är inte bara sista kommunionboken utan den innehåller även väldigt lite information och skapar en del frågor.
Här ser vi 2 familjer på Glader hemma i Helsingby. Och det är i familj nummer 2 som Gabriel och Anna finns tillsammans med Gabriels mor och far Anders Andersson och Maria Henricsdotter.
Familjen ovan och vilka dom är kommer vi till sen.
|
Tryck för högupplöst bild |
Mitt nästa mål är nu att ta reda på om dessa två är Gabriels
föräldrar, vilket det ju torde vara. Hugos antavla nämner bara Anders som far,
inget om någon mor.
Men det kan vara så enkelt att det inte fick plats på
pappret samt att han ändå valde att sluta forska längre bak.
Det man först kan notera är att Maria Henricsdotter står som död där i
kommunionboken, och hennes dödsnotis i dödboken finns här:
|
Tryck för högupplöst bild |
Och där står mycket riktigt att Anders Anderssons hustru Maria Henricsdotter dör 11 augusti 1776.
Det står även att Gabriel Andersson bor tillsammans med sin fru Anna Johansdotter, även hon står som död här i kommunionboken. Och mycket riktigt, här är hennes dödsnotis i dödboken:
|
Tryck för högupplöst bild |
Och här står också att Gabriel Andersson Gladers hustru Anna Johansdotter
avled 2 september 1782, 33 år gammal.
Gabriel Andersson Glader dör själv 1790-05-20 bara 41 år gammal och sex år
efter att ha gift om sig med Magdalena Ersdotter. Här är hans dödsnotis i
dödboken:
|
Tryck för högupplöst bild |
Men när jag sen ska försöka hitta födelsenotisen till Gabriel Glader så stöter jag på mitt första stora problem i min släktforskning.
Jag hittar nämligen inte den, alltså en källa på att det är Anders och Maria som är föräldrar till Gabriel.
Gabriel Andersson Glader dör 20 maj 1790, 41 år gammal.
Det innebär att han var född 1748.
Men efter att ha sökt igenom (även här hjälpte Elin mig) födelseböckerna kring år 1748 så hittade vi en födelsebok som möjligen kunde vara en träff, detta var på en nyfödd son som hette Gabriel där mamman hette Maria Henricsdotter fast där fadern hette Gabriel Andersson, kunde detta vara Gabriels föräldrar fastän prästen hade skrivit fel förnamn på fadern?
Alltså Anders Andersson istället för Gabriel Andersson.
Vi sökte igenom födelseböckerna ett par år före och efter men hittade inga fler barn utav just den kombinationen med en far som hette en Gabriel Andersson och en mor som hette Maria Henricsdotter vilket ju var konstigt, så därför misstänkte vi direkt att prästen skrev fel på den födelsenotisen och att han egentligen skulle skriva Anders Andersson men skrev Gabriel Andersson.
|
Tryck för högupplöst bild |
Och när vi sökte genom födelseboken så hittar vi där emot 11 barn som döps med kombination en far som hette Anders Andersson och en mor som hette Maria Henricsdotter.
Och efter att ha jämfört faddrarna till dom 11 födelsenotiserna med faddrarna till den förmodligen felskrivna födelsenotisen så stämde 2 av faddrarna överens med dom övriga 11 barnen.
Jag tog även hjälp av HISKI där jag gjorde en sökning över hela Korsholm på födda barn - Jag sökte där på fader efternamn: Andersson och moder: Maria H och lämnade namnet på barnet tomt i sökrutan - Och då kommer 15 barn upp - Men bara ett av dom har en fadern med förnamn Gabriel, resten hade fader med förnamn Anders.
Alla barn före och efter denna Gabriel med fader Gabriel Andersson kommer i "rätt" ålder efter varandra, så på den biten stämmer det bra.
Så jag kan med all sannolikhet redan här säga att prästen skrev fel fader på Gabriel, den enda förklaringen skulle vara att en Gabriel Andersson och en Maria Henriksdotter födde en Gabriel 1748 för att sedan flytta ut ur Korsholm helt och hållet vilket jag känner borde vara osannolikt.
Men jag kommer komma in på andra källor som stödjer min teori om att prästen skrev fel namn på fadern - och även där blev allt klarare.
För hur tar jag mig ännu längre bak i tiden och till och med hittar källan till namnet Glader?
Jo med hjälp av tingsnotiser, mantalslängder och andra dokument som kronan förde över sin befolkning.
Men framförallt generalregistret över bosättningen i Finland (SAY) som är en sammanställning av många olika längder långt bak i tiden.
Mantalslängder mm.
Det var inte bara kyrkan som hade stenkoll på
befolkningen utan även Kronan hade koll på befolkningen och dess egendom, och
allt det fördes in i jordeböckerna.
Jordeboken är en förteckning över jordegendomar som
underlag för beskattning med uppgifter om gårdens läge, storlek, avkastning,
ägarens namn med mera.
Mantalslängderna är också en bra ersättning om det
saknas kyrkoböcker. Dessa upprättades varje år och även om de inte är lika
innehållsrika som husförhörslängden, så kan man följa familjerna på respektive
gård.
Andra längder är landbolängderna, frälselängderna,
tiondelslängder, matskottslängder, näbbeskattlängder och även ödeslängderna.
Generalregistret över bostättningen i Finland
Och tack vare Jalmari Finne så finns det ett register
som på Svenska heter Generalregistret över bosättningen i Finland. Där har han
byavis samlat alla dessa längder till ett enda register.
Jag tänker inte gå in mer djupare på detta register
här utan jag har gjort en egen sida för detta registret där jag i detalj
förklarar hur det fungerar. De länken längre upp på sidan.
Men med hjälp utav detta register kan man komma
mycket längre bak tiden, och utan detta register hade jag nog vart fast vid den
där kommunionboken för år 1777-1783 och inte kommit vidare i min anforskning på
min släkt.
Tingsnotiser & bouppteckning
Förr gick man ofta till domstol, eller till tinget
och gjorde upp om olika saker. En stämning förr var ju nämligen inte alltid i
vrede eller dylikt som man kanske tänker att det är idag. Utan allting som togs
upp i diskussion i rätten (tinget) kallades i princip stämning, det har jag
fått förklarat för mig. Så där har man också en guldgruva i släktforskningen.
Där kan man hitta mycket information om släkten, men där krävs det ju en hel
del letande för ofta finns ju det inget att söka på mer än datum. Och så finns
ju bouppteckningen. När en person dör upprättas en bouppteckning. Som
släktforskare kan man hitta en hel del ledtrådar i bouppteckningar. Där står
inta bara vilka tillgångar den avlidne hade utan även namn på familjemedlemmar
och deras underskrifter.
Gammal text
Att tyda gammal text är inte lätt, särskilt inte när
man kommer in på 1700-talet. Jag har dock haft tur och fick hjälp av en kvinna
som heter Marthina Larsson-Eling. Hon har inte bara hjälp mig tyda en hel del
text och sedan översatt det till modern Svenska utan hon har också hjälp mig gå
igenom alla födelseböcker, dödsböcker och vigselböcker för att få en helhet i
min släktforskning.
För det är ju sista utvägen när man inte har några
församlingsböcker att tillgå, då får man gå genom de böcker som finns sida för
sida och leta efter alla pusselbitar.
Om man kollar i mantalslängden för Glader skattehemma år 1764 via
SAY-registret för åren 1760-1774 att Anders med hustru har en son som heter
Gabriel. Och att han där 1764 står noterad som 15 år, alltså född 1748, vilket
ju min Gabriel Andersson var, så även det stämmer. Så man kan ytterligare här
en gång starkt anta att prästen faktiskt skrev fel fader i Gabriels
födelsenotis den 21 september 1748.
|
Tryck för högupplöst bild |
|
Tryck för högupplöstbild |
|
Tryck för högupplöst bild |
Nu har jag kommit dit Hugo Gladers antavla sträckte sig till. Och vi kan konstatera att bonden Anders Glader 1748-1790 var min farmors farfars farfars farfar far.
Men som jag skrev i början så var mitt mål att försöka hitta källan till mitt efternamn Glader. Den största anledningen till att Hugo inte kom längre bak var ju sannolikt att kommunionboken tog slut där 1777-783, och han hade sannolikt valt att inte börja ta till andra källor för att komma längre bak utan han nöjde sig där. Det var här jag började ge mig fan på att försöka hitta ledtrådar till att komma längre bak än så.
Genombrottet kom när jag via ett forum fick hjälp att hitta en tingsnotis från 1752 i K.V Åkerbloms arkiv på Korsholms bibliotek där Glader mantalshemma delas. Den tingstnotisen kom att vara avgörande för min fortsatte forskning bak i tiden.
________________________________________
________________________________________
K.V Åkerbloms arkiv.
Jag har skrivit en särskilt artikel om Åkerblom likt den om Generalregistret men hans omfattande arkivforskningar finns att tillgå på Korsholms Bibliotek. Där finns allt eller stor del av hans arbete.
I det arkivet har jag fått hjälp att hitta information om Glader skattehemma, och den informationen som bland annat fanns där var en intressant tingsnotis från 1752 där Gladers skattehemma delas.
Den tingsnotisen kom att vara den saknade pusselbiten som band ihop allt.
Det finns även en tingsnotis några år senare 1755 där klyvningen utav hemmat nu godkänns från högre instanser. Signerat Cassiuren och sockneskrivaren Anders Segengreen, samt Nämndemännen Johan Gellman och Mårten Mossberg.
Kommentarer
Skicka en kommentar